Konflikt
Konflikter mellan arbetare och arbetsköpare uppstår när det är läge att kräva förändring på en arbetsplats. Då finns det massor av mer eller mindre roliga sätt att göra arbetsköpare mer motiverade att komma till förhandling. Det juridiska samlingsnamnet på de här metoderna är stridsåtgärder, och definieras som alla sätt som arbetare som grupp kan använda för att sätta tryck bakom sina krav på förändring. Arbetare som av någon anledning inte deltar i konflikten är ändå omfattade av rätten till neutralitet. Det innebär att arbetsköparen inte får pressa neutrala arbetare att kringgå stridsåtgärder eller arbeta på ett sätt som undergräver stridsåtgärderna.
Olika former av stridsåtgärder
En vanlig stridsåtgärd är strejk. Vid strejk läggs arbetet ner helt under korta eller långa perioder. Strejker kan också utföras av skäl som inte har med arbetsplatsen att göra, t.ex. i solidaritet med andra grupper, eller i protest mot politiska beslut. Enligt lag måste en strejk varslas, dvs. meddelas till arbetsköparen, minst 7 dygn innan den börjar. Eftersom arbetare går miste om lön när de strejkar har facket en s.k. stridskassa. Ur den kan strejkande arbetare få tillräcklig ekonomisk ersättning för att kunna klara sig genom en längre strejk.
Blockad är också en välkänd stridsåtgärd. Specifika arbetsuppgifter eller verktyg kan sättas i blockad, vilket innebär att arbetare vägrar utföra dem men arbetar som vanligt i övrigt. Branscher där övertidsarbete är vanligt är sårbara för övertidsblockader.
Vissa stridsÃ¥tgärder funkar bra utanför arbetsplatser. Flygbladsutdelningar och bojkottuppmaningar kan sätta press pÃ¥ arbetsgivaren frÃ¥n konsumenternas hÃ¥ll. Och kunden har ju alltid rätt, eller hur? Ibland kan det kännas för riskabelt att öppet protestera mot en arbetsköpare. DÃ¥ kan dolda stridsÃ¥tgärder vara användbara, som maskning eller sabotage. Ett sänkt arbetstempo, utlösta brandlarm eller ”förlagda” nycklar kan fÃ¥ arbetsköparen att inse att det är dags för förändring, eller Ã¥tminstone göra det lättare att jobba i rimlig proportion till lönen!
Arbetsköpare har också stridsåtgärder. Arbetare kan utsättas för lockout, dvs. utestängas från sitt arbete. Vid strejk kan arbetsköpare också försöka ta in strejkbrytare, alltså vikarier som ska minska strejkens effekt.